C

Kung av Sverige.
Född okänt när. [1]
Död 1159-05-19 i Uppsala. [1]

Erik IX Jedvardsson "Den helige". Antavla Född okänt när. [1] Död 1159-05-19 i Uppsala. [1] Kung av Sverige.
 
f Jedvard Bonde Thordsson. Antavla Född omkring 1070 i Skara domkyrkoförs (R). [1] Tempelriddare.
 
           
   
       
   
           
   
       
   
m Cecilia Svensdotter. Antavla Född omkring 1074. [1]   mf "Blot-Sven" af Sverige. Antavla Född omkring 1056. [1] Död omkring 1083. [1]          
   
       
   
mm Helena Stenkilsdotter. Antavla          
   
       
   

Levnadsbeskrivning

Kung av Sverige.
Född okänt när. [1]
Död 1159-05-19 i Uppsala. [1]
Sveriges nationalhelgon. Det enda man med säkerhet vet om Erik den helige är att han härskade i Västergötland 1158, att hans son kallade honom kung och att han dog en våldsam död. Skelettet bekräftar att han blev halshuggen i strid som legenden säger. Han gravsattes i Gamla Uppsala, överfördes till den nya domkyrkan i Uppsala i slutet av 1200-talet. Eriks ben finns bevarade i ett relikskrin i Uppsala domkyrka. Kvar finns också hans kungakrona-Sveriges äldsta (dock delvis plundrad). Erikslegenden upptecknades först långt efter hans död, och Erikskulten blev fullt utbildad först vid 1200-talets slut. I folkminnet var han den store lagstiftaren (S:te Erik konungs lag). Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Jfr Eriksmässa. S:t Erikslegenden innehåller mycket som tillhör helgonlegendernas standardgods. Det berättas att Erik var from, klok, rättvis och modig. I Gamla Uppsala lät han bygga en mäktig kyrka och med sin vän biskop Henrik företog han ett korståg till Finland som kristnades. Henrik led martyrdöden och blev finskt nationalhelgon. Erikskulten har tagit upp flera drag från kulten av den hedniske guden Frej som var livaktig i Uppsalatrakten. Erik blev aldrig helgonförklarad av påven. Kristnade (delar av) Finland tillsammans med biskopen S:t Henrik från Gamla Uppsala. Helsingfors fick sitt namn tack vare att en stor del av hären kom från Hälsingland! Erik ska enligt legenden ha valts till kung av svearna 1150 och ha dödats den 18 maj 1160 i strid just efter en mässa i Östra Aros (nuv Uppsala). Han visste att fienderna väntade utanför kyrkan, men slutförde ändå mässan och gick modigt ut att möta fienden. Den 18 maj 1160 blev Erik dödad av den danske prinsen Magnus Henriksson (och tronpretendenten) utanför kyrkan i Gamla Uppsala då Erik vägrade avsluta gudstjänsten för att förbereda försvaret. Där han dödades rann en källa upp. Far: Jedvard,svensk storman Mor: Cecilia Gift med: Kristina, barnbarn till Inge d.ä. och Helena Barn: Knut Eriksson: Filip: Margareta: Katarina Dräpt av Magnus Henriksson som också misstänks ha dräpt Sverker den äldre. (Källa: SweDano Net Tidning E-post Norstedts Erik den Helige Konung av Sverige ca 1156-1160 Födelseår obekant. Fadern hette Jedvard (från Uppland?), moderns namn är obekant. En påstådd härstamning från Blot-Sven är osannolik, men Erik kan ha varit släkt med ätten eller rentav med yngligaätten. Han hade anknytningar till och gods i Västergötland, men detta kan ha berott på hans giftermål. En broders namn börjar på J (Joar?). Möjligen var Erik jarl i Svealand innan han där erkändes som kung; i Götaland accepterades han tidigast 1157. Fallen i strid 18 maj 1159 eller 1160. Gift med Kristina, barnbarn till Inge den äldre och Helena. Mycket litet kan med säkerhet sägas om Erik; den på på 1200-talet författade helgonlegenden blandar sådant som kan vara sant med händelser och underverk, som kan berättas om många heliga. Erik den helige är ofta avbildad i den medeltida konsten. En målning är från ett altarskåp i Statens historiska museum (Salems kyrka i Södermanland) och dateras till 1480-talet (Herman Rodes verkstad). Ett altarskåp från Länna kyrka, Uppland (nu i Statens historiska museum) visar Erik den helige och biskop Henrik på väg att kristna Finland. Eftersom målningen är senmedeltida (1450-talet) ger den en bild av den tidens kläder och fartyg, inte 1100-talets. Man har i Eriks och hans drottnings tvist med munkarna i Varnhem velat se bevis på en nationell kyrklig politik, som skulle ha vänt sig mot Sverker den äldres gynnande av kloster- ordnarna och påven, men det kan också ha rört sig om en arvsfråga. Tvisten löstes före Eriks död Erik företog med biskop Henrik från Uppsala ett korståg till Finland, kanske redan innan han blev kung (1150 eller 1157 är de år som nämns). Henrik blev kvar och led martyrdöden; han dyrkades sedermera som Finlands nationalhelgon. Den 18 maj, troligen 1160, blev Erik dödad utanför kyrkan i Östra Arros (Uppsala) av den danske prinsen Magnus Henriksson, som hade anspråk på tronen. Enligt helgonlegenden hade Erik vägrat sätta sig i säkerhet, hört mässan till slut och därefter överfallits när han lämnade kyrkan. Hans huvud höggs av medan han låg på marken. Underverk inträffade och redan 1198 är Erik upptagen i Vallentunakalendariets helgonförteckning. Sonen Knut Eriksson torde ha främjat kulten. Erik blev Sveriges nationalhelgon, men aldrig helgonförklarad av påven. Han gravsattes i Gamla Uppsala, benen skrinlades ganska snart och överfördes i slutet av 1200-talet till den nya domkyrkan i Uppsala. Skelettet (en del ben saknas) vilar fortfarande där, invid högaltaret. Det förgyllda silverskrin som omsluter dem förfärdigades 1574-79 av Johan III, som under en tid av penningbrist tvangs smälta ner det äldre. I detta liger även Eriks begravningskrona av förgylld koppar, den äldsta bevarade svenska kungakronan. Av undersökningar att döma var Erik cirka 40 år gammal vid sin död samt cirka 1,67 cm lång. Barn: Knut; Filip (troligen stamfader till Knut Långe); Margareta (död 1209), gift 1185 med kung Sverre av Norge (1151-1202); Katarina, gift med Nils Blaka. Textkälla: Sverige och dess regenter under 1000 år.

Gifte och barn

Gift Okänt när.

Christin Björnsdotter "Järnside". Antavla Drottning av Sverige.
Född omkring 1124 i Danmark. [1]

Knut Eriksson. Antavla Kung av Sverige.
Född omkring 1145 i Uppsala. [1]
Död 1196-04-08 i Södermanlands län. [1]

 

Källor

  1. Family Search File V 4.19